» posted on Saturday, September 26th, 2009 at 11:03 am by int
Våga debattera barnaga
Mitt förra inlägg om barnaga var inte seriöst, utan en satir på folk som är nojiga över vacciner. Originalinlägget kom från en konspirationssajt om vacciner och autism. Jag utförde några sök- och ersättoperationer, och fixade till texten så att grammatiken stämde.
Jag anser att det är tragiskt att barnaga är förbjudet. Barn är olika, och en del barn kan ibland behöva fysisk uppfostran. Med aga syftar jag på t ex kontrollerade daskningar, fasthållningar och att man tar hårt i armen. Det finns vissa beteenden som ofta kvarstår i vuxen ålder om det inte åtgärdas, och som inte kan daltas bort. T ex manipulativa beteenden, oförmåga att sysselsätta sig på egen hand, avsaknad av kunskapstörst, kunskapsförakt, dålig syn på det motsatta könet med mera.
Jag tar dock i samtliga fall helt avstånd från grov barnmisshandel, som t ex skakningar (just det Anna Wahlgren), skållning, hedersvåld, undanhållande av vård och medicin samt sexuella övergrepp.
filed under Barn · Konservatism | 2 comments | tags: Barn, Barnaga, Disciplin, fason, Konservatism, uppfostran
NN said:
Mar 19, 10 at 11:01 amDu anser inte att då föräldrar måste ta till barnagga att något fel ligger hos föräldrarna? Är det inte den “lätta” vägen att ta för att tillrättavissa ett barn. Barn kan vara manipulativa små monster men att slå? Innebär det att du anser att offentlig aga på vuxan också borde vara tillåten om de går över “gränsen”. Politker fick dask i häcken på Riksdagsmötet efter att denna befunnits skyldig för att ha tagit emot mutresa? Jag tror att vi måste sätta in barnaga i ett större kontext. Skulle du acceptera att din chef daskade till dig när du gjort ngt fel på jobbet?
Carl Breitholz said:
Mar 19, 10 at 4:31 pmJag tycker att barnaga ska finnas med i föräldrarnas och lärarnas “verktygslåda” när det gäller uppfostran. Sen är det naturligtvis en fråga om ansvar att använda verktygen på rätt sätt. Den som agar bör kunna se det i ett långsiktigt perspektiv, t ex att det bryter en negativ spiral eller på något annat sätt är bra för barnets utveckling på sikt.
Angående vuxenaga har jag svårt att se tillfällen då det verkligen behövs. För vuxna finns det verktyg som inte är lämpliga eller tillgängliga för barn, som t ex fängelse, böter, skadestånd, trassel med myndigheter, lönesänkning, sparken mm. Så frågan om jag skulle acceptera att chefen daskade mig på ändan är hypotetisk.
Men jag skulle acceptera det. Om jag gjort ett grovt fel och chefen bedömer att smisk är det bästa för vår relation och arbete på längre sikt så är det i princip okej. Om jag sen inte skulle trivas med det så får jag helt enkelt söka lyckan någon annanstans.