Höj pensionåldern!

Vi borde egentligen vara jätteglada över alla medicinska framsteg som gör att vi lever mycket längre än förr. Men den politiska låsningen vid 65 år gör att det blir ett problem när färre ska försörja fler. I stället för att uppmana folk att föda fler ungar är det enda raka att höja pensionsåldern i takt med att vi lever längre. 90% av medianlivslängden är rimligt, men självklart ska man få jobba längre om man orkar. Dessutom behöver vi de äldres livserfarenhet på arbetsmarknaden.

Verken Mona Sahlin eller Fredrik Reinfeldt har stake att ta upp det självklara. Att utförsäkra några tusen sjuka/funktionshindrade, eller ta in några tusen fler invandrare för att öka på kvoten arbetande är fjuttåtgärder, ungefär som att fylla Grand Canyon med en vattenpistol.

Låt oss ta ett litet räkneexempel. Att höja pensionsåldern med ynka ett år skulle konvertera 121 996 svenskar från tärande till närande. Det är nämligen så många som är 65 år enligt SCB. Om man jämför med resultatet av utförsäkringarna av funktionshindrade/sjuka så har 451 (av 23 146) fått jobb under första halvåret i år. Och då har utförsäkringsmaskineriet rullat på ordentligt i år. Skillnaden är en faktor på 270, eller 135 om man rent teoretiskt antar att maskineriet rullar på i samma takt under hela året. Utförsäkringarna är därmed en reform av symbolisk natur, som motsvarar en höjning av pensionsåldern med två dagar och 17 timmar. Syftet är uppenbart att inte stöta sig med lata gubbar, som tydligen är en viktig väljargrupp. Sedan går kanske det moralistiska budskapet att “de sjuka ska minsann masa sig sig på mornarna som alla andra” går hem i stugorna.