Scientologer på socialstyrelsen

Man häpnar över hur lättmanipulerade myndigheterna är. Nu har Socialstyrelsen placerat behandling med bensodiazepiner mot ångest på icke-göra-listan. Trots att det bevisligen fungerar. Det är helt uppenbart att scientologer och andra drogalarmister har ett finger med i spelet. Alarmisterna tror att folk blir beroende av allt, och tycker att det är viktigare att stoppa en handfull från att bli beroende än att låta en stor grupp få adekvat behandling. De finns till och med de som går så långt så att de vägrar ge sina diabetessjuka barn insulin.

Socialstyrelsen är korrupt!

Socialstyrelsen är ett av de mäktigaste organen i Sverige. Deras riktlinjer om medicin och sjukvård påverkar hundratusentals svenskars liv. Om regeringen rent hypotetiskt skulle genomföra så dramatiska nedskärningar att den svenska vårdkapaciteten minskade med tio procent skulle det bli enorma rubriker. Men om samma tio procent i stället skulle tvingas byta ut sin fungerande medicin mot något verkningslöst hade det varit tyst. Socialstyrelsen kan med andra ord påverka livssituationen för betydligt fler utan att stå till svars. Ur en landsförrädares synvinkel är det ett strategiskt val att infiltrera.

Men nu är det helt uppenbart att Socialstyrelsen är allvarligt korrupt. Enligt deras senaste diktat får inte läkare skriva ut mediciner som fungerar mot t ex ångest för att det skulle vara beroendeframkallande. Då dessa mediciner kraftigt förbättrar livskvaliteten för tusentals, minskar sjukfrånvaron och till stor del finansieras privat finns det inga rationella skäl till att förbjuda dom. De få som är ansvarslösa nog att bli beroende är en droppe i havet jämfört med dom som skulle behöva ta till alkohol och heroin i stället.

Att graden av korruption är hög är självklart, men vilka onda krafter är det som ligger bakom? Det finns goda skäl att misstänka scientologerna. Deras vilda konspirationsteorier om att psykiatrin ligger bakom 11 september är ökända vid det här laget.

Det finns en psykisk sjukdom som heter Münchhausens syndrom by Proxy. Det innebär att man skadar sitt barn för att få bekräftelse, t ex genom att inte ge insulin till ett barn som har diabetes. Inte ens de mest rabiata radikalfeministerna strider för att kvinnor med Münchhausens syndrom by Proxy ska få behålla vårdnaden. Varför låter man då Socialstyrelsen – för dina och mina skattepengar – agera likadant, fast mot andra mediciner?